Ett tips per månad för en bättre ekonomi

Publicerad 1 kommentarPublicerad i Ekonomi

När plånboken är tom är det lätt att tro att massor av pengar skulle göra livet mycket bättre – ”Om jag bara vann en miljon…”

Men den forskning som finns om sambandet mellan pengar och lycka visar att så snart vi kommit upp till den nivå där pengarna räcker till våra basbehov, så är det annat som avgör hur lyckliga vi är. Mer pengar gör att en svensk normalinkomsttagare tillfälligt mår bättre, men snart har vi vant oss och är lika (o)lyckliga som tidigare.

Vi behöver inte i första hand mer pengar för att kunna leva ett lyckligt liv. Avgörande är istället bättre planering och mer fokus på det som egentligen är viktigt. Poängen med sparande är inte främst att senare kunna konsumera mer, via avkastning, utan att göra det på ett bättre och mer genomtänkt sätt.

År 2021 har precis börjat och nyårslöften gäller ofta förändringar som direkt eller indirekt ger bättre ekonomi (cykla till jobbet, byta jobb, sluta röka). Men det är svårt att ändra allt på en gång, så här är ett tips per månad:

Januari: Se till att du har en buffert för oväntade utgifter. Det är det allra viktigaste sparandet för att må bättre. Har du inte redan direkt tillgång till minst en extra månadslön, så börja buffertspara. Att sätta undan minst en tiondel av lönen efter skatt är ett rimligt mål.

Din buffert ska vara utan risk och likvid. Orsaken är att de två största fördelarna med ett sparkapital är större valfrihet i livet och en jämnare levnadsstandard. Men då måste extra pengar säkert finnas direkt när de plötsligt behövs.

Februari: Bostaden är det näst viktigaste sparandet, inte pensionen. Särskilt gäller det yngre människor som i första hand ska bygga en buffert och sedan bospara. Viktigast är att förbereda sig för att klara de kostnader som troligen kommer senare i livet (större bostad, familj, livet som pensionär). Om du redan äger din bostad så är amorteringar på lån är ett bra sätt att skapa ett större ekonomiskt utrymme framöver.

Mars: Sluta köp lotter och sluta spara i högriskplaceringar. Det är mycket lättare att tjäna pengar på att sänka kostnader, till exempel billigare försäkringar eller lägre låneräntor. Råkar du ändå ärva en förmögenhet eller vinna högsta vinsten, så håll till varje pris hemligt att du plötsligt blivit rik.

April: Slösa inte tid på att pyssla dagligen med aktier och fonder. Att aktivt följa börsernas utveckling tar för mycket tid i förhållande till hur stor vinsten troligen blir, om inte sparkapitalet är mycket stort. En timme varje vardag som du ägnar åt att följa aktier och byta placeringar – det motsvarar 6,5 veckors heltidsjobb på ett år.

Maj: Räkna ut ungefär vad dina olika banktjänster kostar i kronor per år. Att behålla bankkonton med låg ränta eller fonder med höga avgifter är helt OK, så länge du är medveten om att du betala extra för service och trygghet, precis som många väljer att betala extra för dyrare kläder eller dyrare bilar. Bara en liten grupp, ungefär 1 procent av svenska folket, har så mycket pengar insatta i fonder att de verkligen skulle tjäna mycket pengar på att byta till fonderna med lägst årsavgifter.

Juni: Se igenom bluffen med ”etiska” placeringar. Det är enbart en tjänst för att du som sparare ska må bättre, individens val har ingen effekt alls på börsföretagens verksamhet. Men konkret nytta kan vi däremot göra direkt i vår vardag, särskilt om vi har ett stort sparkapital att dela med oss av.

Juli: Återställ balans och risknivå i ditt långsiktiga sparande – rebalansera – för efter ett antal år utan försäljningar eller byten kommer vissa placeringar att ha stigit kraftigt, medan andra minskat i värde. Vinnare som vuxit till en stor del av ditt sparkapital ger ökad risk för stora förluster.

Augusti: Sänk risktagandet i allt sparande i takt med att återstående spartid minskar. Det mest uppenbara problemet är risken att må dåligt om aktiebörserna svänger kraftigt, som de gör med jämna mellanrum. Och även under uppgångar kan oro över hög risk göra det svårt att sova gott om nätterna. Men den största risken är att ett kraftigt börsras strax innan spartiden är slut ger en bestående känsla av misslyckande som förstör din livskvalitet.

September: Tänk själv innan du prioriterar att pensionsspara. Reklamen sprider rädsla att vi ska få det fattigt som pensionärer, ofta genom att fokusera på sänkningen av bruttoinkomsten just på pensionsdagen. Banker och försäkringsbolag älskar pensionssparande, eftersom de då hinner ta sina avgifter i så många år.

Men en rimlig kalkyl borde jämföra nettoinkomsten efter skatt och efter fasta kostnader, som för dagens barnfamiljer troligen är lägre än föräldrarnas framtida pension – särskilt om karriär och Sveriges BNP fortsätter uppåt. Störst möjligheter att pensionsspara kommer mot slutet av arbetslivet, när barnen flyttat hemifrån. Men fundera på vad du tror att 52 veckors fritid per år innebär för just dig – gör gott om tid ditt liv dyrare eller billigare att leva?

Oktober: Sluta med barnsparande, vare sig det är till barn eller barnbarn. Att sätta in pengar på ett konto i barnens namn ger främst risk för krångel och oförutsedda negativa effekter. Arvs- och gåvoskatten finns inte längre. Därför är det bättre att barnen lär sig spara små summor och att fokusera på deras behov i dag. 18-åringarna kan klara sig ändå, senare när de ska flytta hemifrån eller börja en värdefull utbildning är det kanske dags för släkten att hjälpa till.

November: Gör en plan för ditt framtida boende, resten av livet. En långsiktig plan ökar chansen att kunna passa på när rätt tillfälle bjuds, men framför allt ger det fokus på vad som är viktigt.

Olika typer av bostad passar bäst under olika delar av livet. Med barn i skolåldern är det värdefullt med en stor trädgård och nära till bra skolor. Under andra perioder i livet är det troligen annat som är viktigare.

Allmänt är det smart att bosätta sig så att man har det lite bättre ekonomiskt än sina grannar. Det är bättre att vara normalinkomsttagare i ett fattigt område än att med samma inkomst vara ”fattig” bland de rika. Särskilt tror jag att det gäller barn, som ägnar mycket tid åt att jämföra sig med andra.

December: Delad glädje är dubbel glädje. Om du har lyckats bygga upp en bra ekonomi och ett stort sparkapital, så passa på varje gång det dyker upp en chans att dela med dig på ett sätt som sprider glädje. Människor är olika, vissa tycker det är kul att bjuda på kalas, andra att ta med sina vänner eller släktingar på en resa. Fundera på vad du helst gör som ökar lyckan både för dig och för dina medmänniskor.

Är du en shopaholic? Så tar du dig ur det!

Publicerad 2 kommentarerPublicerad i Ekonomi

Att tycka om att handla och med jämna mellanrum unna sig nya kläder och prylar är egentligen inget konstigt. För många är shopping rentav ett intresse. Men det är också något som kan gå över styr och utvecklas till ett beroende. Här förklarar jag vilka tecken du bör vara uppmärksam på och vad du kan göra om du lider av köpberoende.

Vad är shoppingberoende?

Shoppingberoende är ett psykiskt beroende, ett missbruk som har stora likheter med spelberoende. Det tar sig i uttryck på så vis att drabbade använder shopping för att stilla känslor av ångest, oro, ensamhet och depression. Vilket i regel resulterar i en ond spiral av ekonomiska problem, ångest och skuldkänslor.

Rent fysiologiskt är köpberoende en förvärvad kronisk förändring av hjärnans belöningssystem. Enklare förklarat så triggas belöningssystemet när vi gör saker som tilltalar oss, exempelvis äter gott och motionerar – eller i det här fallet; shoppar – och vi känner välbehag. Hos en shopaholic har det skapats en förändring i belöningssystemet och personen upplever i princip endast belöning och välmående när hen handlar.

Sex tecken på shoppingberoende

Så hur vet man om man är eller är i riskzonen för att bli köpberoende? Några klassiska varningssignaler är:

  • Du shoppar för att döva ångest, ensamhet, nedstämdhet och tomhet.
  • Du tänker på, planerar och längtar hela tiden efter nästa köp.
  • Du blir rastlös, irriterad och får abstinens när du inte har möjlighet att shoppa.
  • Du handlar hela tiden allt fler och/eller dyrare saker för att nå känslan av välbehag.
  • Du har tappat kontrollen över din ekonomi och skjuter på att betala räkningar till förmån för shopping och tar lån eller pantsätter saker för att kunna upprätthålla ditt beteende.
  • Du ljuger om ditt shoppande för nära och kära och gömmer undan alla bevis.

Köpberoende bottnar ofta i någon form av psykisk ohälsa, vilken i sin tur sedan förvärras av beroendet. Till slut går det så långt att den som är drabbad inte klarar av att kontrollera beteendet. Om du är en shopaholic kan du helt enkelt inte sluta shoppa trots att du inser och upplever de negativa konsekvenserna som shoppingmissbruket medför.

Precis som vid andra typer av missbruk är det viktigt att dra i handbromsen så tidigt som möjligt. För ju djupare rotat köpberoendet är och ju längre det får hålla på, desto svårare är det att ta sig ur det och desto större problem hinner det att orsaka.

Sätt stopp för shoppingberoendet

Shoppingmissbruk har ofta förödande effekt på flera plan. Måendet blir sämre, ekonomin blir trassligare och trassligare och de nära relationerna sätts på prov. För det är inte heller lätt att stå bredvid. Det innebär att bli utsatt för lögner, att behöva pussla med ekonomin och en känsla av maktlöshet.

Så vad är det som gäller för att rädda situationen? Ett köpberoende är inget som utvecklas över en natt och på samma sätt inte heller något som det går snabbt och lätt att bli fri från. Eftersom det rör sig om en kronisk förändring i belöningssystemet är det snarare något som den drabbade kommer att behöva hantera resten av livet, i likhet med alla “nyktra” missbrukare.

Det första steget på vägen är att erkänna shoppingberoendet som ett problem och sedan att ta hjälp – både professionell och av anhöriga. I Sverige klassas köpberoende ännu inte som en sjukdom och därav finns inte heller någon behandling specifikt inriktad på detta. Men det finns ändå hjälp att få, exempelvis i form av kognitiv beteendeterapi.

I tillägg till professionell hjälp är stöd från familj och vänner ovärderligt. Det kan gälla allt från trygghet och pepp till hjälp med praktiska saker som att samla lån för att få ekonomin på rätt köl igen eller att göra aktiviteter tillsammans som substitut för shoppingen. Det finns också stödföreningar för både personer med missbruk och deras anhöriga där det är möjligt att utbyta kunskap och erfarenheter med andra i liknande sits.

Fyra praktiska tips

Avslutningsvis kommer här några praktiska tips som kan vara till hjälp för dig som är i riskzonen eller försöker bli fri från köpberoende:

  • Undvik miljöer som triggar beroendet, både offline och online
  • Tacka nej till reklam i brevlådan och inkorgen
  • Handla med kontanter istället för kort
  • Handla aldrig på avbetalning

Hur skapar man det bästa sparandet?

Publicerad 1 kommentarPublicerad i Ekonomi

De flesta frågor om fonder och annat sparande som människor frågar om är grundläggande, eller kräver att man först får grundläggande information innan man kan svara. Allra först gäller det förstås att ha en tillräckligt hög inkomst, innan det är rimligt att spara pengar. Sedan måste individen själv välja sparmål och risknivå.

Vårt liv är normalt uppdelat i 5 delar ekonomiskt sett: barn/student, singel med jobb, förälder, karriärens slutspurt, pensionär. Barn kräver större bostad och högre kostnader för nästan allt, så det är främst under del två och fyra som det finns utrymme att spara. Bäst utrymme att pensionsspara extra har vi i slutet av karriären, då inkomsten normalt är högst och vi redan har köpt det mesta vi behöver.

För att hjälpa dig som har utrymme att spara har jag summerat grundläggande privatekonomiska tips, med den enda begränsningen att du redan har fast jobb, eller ett rejält sparkapital:

 

Tid, lycka och pengar

Över en normal nivå ger mer pengar inte ökad lycka. Forskningen visar att de som till exempel vinner mycket pengar i ett lotteri tillfälligt blir gladare, men effekten klingar av ganska snabbt. Det finns annat som faktiskt har en permanent effekt (till exempel omges av fler vänner och att lägga mer tid på att hjälpa andra), medan det är troligen är meningslöst att ägna sin tid åt att bli rik om slutmålet är att bli lycklig.

Tid är den trånga resursen, inte pengar. Du kan sälja din tid till en arbetsgivare för att få mer pengar. Men det omvända går inte, att sedan köpa tillbaka tiden för pengarna. Alltså är det mer avgörande att fatta rätt beslut om hur du använder din tid, än att fatta rätt ekonomiska beslut. Fast brist på pengar är förstås också ofta ett hinder, så visst är det även viktigt att ha inkomster och sparande.

Sparande behöver aldrig användas, det ger ändå frihet och trygghet. Särskilt det mest grundläggande sparandet, ett buffertsparande för att klara oväntade utgifter, gör nytta även om det aldrig används. Enbart möjligheten att kunna köpa det som behövs är tillräckligt för att sparandet ska vara värt besväret.

 

Buffert

Nyckeln till att få sparkapitalet att växa är låga fasta kostnader, plus att undvika små dagliga frestelser. Fast kostnader som hyra, räntor, försäkringar, prenumerationer och månadsavgifter kan tillsammans ta en så stor del av din inkomst att sparande blir omöjligt. Och små kostnader varje dag (som en kopp kaffe, eller ett paket cigaretter) blir väldigt mycket på ett år. Skapa utrymme att spara genom att prioritera bort det du klarar dig utan.

Buffertsparande ska vara lättillgängligt, oberoende av aktiemarknaden. Ett extra bankkonto är enklast, men till exempel en företagsobligationsfond ger också en rimlig risknivå. Tack vare kreditkort är det enkelt att få några veckors frist med att få ut pengar från buffertsparandet, men det gäller att inte riskera att känna att pengarna är låsta för att aktiemarknaden nyligen rasat.

Månadssparande är enklaste tricket. Att lägga in automatiska överföringar (till ett annat konto, en annan bank, eller en fond) är snabbt fixat och sedan försvinner pengar nästan omärkligt. Det liknar tricket hos många digitala tjänster, som drar små belopp varje vecka eller varje månad, så att kostnaden knappt märks. Genom att skapa ”mentala penningpåsar” blir det lättare att avstå från onödiga kostnader, därför att det vanliga lönekontot är nästan tomt.

Sparmål och spartid

Bankerna vill att du ska ha många sparmål, men bättre klara ett i taget. Avgifter som tas ut varje år gör att bankerna tjänar mer om du sparar till flera olika mål samtidigt, så att spartiden blir längre. Men chansen att faktiskt lyckas ökar om du fokuserar på ett mål i taget. Välj det du tycker är viktigast först, och fokusera på det.

Antal år som troligen är kvar till ditt sparmål avgör både insatsen och risktagandet. Ofta är det svårt att veta när pengarna till ett sparmål behöver finnas redo, särskilt gäller det att byta bostad eller bilda familj. En rimlig lösning är att försöka spå när pengarna tidigast kan behövas, och sedan försöka se till att insättningarna är tillräckligt stora och risktagandet lågt nog för att nå målet i tid.

Det är nästan alltid insättningarnas storlek som avgör, inte avkastningen. Säkraste sättet att nå sparmålet är att öka storleken på månadsöverföringen. Även om spartiden är 5-10 år så ger det mycket större effekt än om du lyckas välja en fond med hög avkastning, eftersom det först är i slutet av spartiden som merparten av pengarna är med och kan växa.

 

Risk

Bankerna tjänar på att du ökar ditt risktagande, se upp om du både lånar och investerar maximalt. Men deras vinst är en dold kostnad, till exempel skillnaden mellan räntan på sparkonton och bolån. De senaste 30 åren har förstås många människor tjänat på risktagande, till exempel att ha stora bostadslån och samtidigt spara lika mycket i aktiefonder. Men framtiden kan bli annorlunda, börsras kan ta väldigt lång tid att återhämta. Se därför till att du själv medvetet valt ditt risktagande.

Enskilda aktier är bättre än nätkasinon – men tro inte på lögnerna om risk. De flesta människor ogillar osäkerhet om framtiden, men många gillar faktiskt risktagande och spel om pengar. Då är enskilda aktier bättre än fonder (och mycket bättre än ett nätkasino där banken alltid vinner). Fast var medveten om att den förväntade avkastningen inte alls ökar om du satsar allt i en aktie, fastän banksäljare brukar säga att ”högre risk ger högre avkastning”. Sanningen är att det bara är ökad marknadsrisk (att låna pengar och köpa fler aktier, likt AP7 Aktiefond) som höjer den förväntade avkastningen.

Breda aktiefonder ger bekvämlighet och lägre risk. Men för att få chans till hög långsiktig avkastning måste du tåla marknadens ”beta”. Det går inte att få lika stor chans till hög avkastning som ett börsindex utan att samtidigt riskera motsvarande förlust. Säljare försöker ofta ge intrycket att de har lösningar med bättre egenskaper, men det finns alltid någon mer eller mindre dold nackdel. Fast om sparandet är riktigt långsiktigt, 20 år eller mer, så behöver du inte bry dig om kortsiktiga svängningar.

För extremt långa spartider, 40 år eller mer, är ökat ”beta” den bästa lösningen. AP7 Aktiefond, som förvaltar icke-väljarnas pengar inom PPM, är det tydligaste svenska exemplet på att ökad exponering mot hela aktiemarknaden har varit den bra lösning under en börsuppgång. Men tänk på att när spartiden inte längre är så lång, särskilt om den är mindre än 10 år, då ökar risken att ett börsras pågår så lång tid att du inte hinner återhämta förlusten.

Låga avgifter

Bankernas vinster skapas med höga avgifter. Gör-det-själv ger låga kostnader. Ett bra exempel är börshandlade fonder, som inte ger löpande provisioner till bankernas säljare utan handlas direkt på börsen precis som enskilda aktier, så att privatpersoner får samma årsavgift som ett proffs (även om courtaget vid köp och försäljningar blir lite högre räknat i procent). Det lönar sig inte att ha säljare som rekommenderar billiga indexfonder, så du måste själv hitta dem och genomföra köpet.

1 procent extra låter lite, men varje år i 30 år blir det dyrt. Kanske är den främsta förklaringen till att banker tjänar så mycket pengar på fondsparande att de tar betalt ur fonden i procent per år. Om de istället behövde skicka en faktura så skulle kunderna reagera mycket starkare. Men kräv information om vad sparandet kostar räknat i kronor, totalt under förväntad spartid. Och fundera på om det vore värt att hitta ett billigare alternativ.

 

Hitta den bästa fonden

Att anstränga sig för att öka sin månadslön ger bättre odds att lyckas än att försöka välja den bästa aktiefonden. De flesta människor har inte så stort sparkapital, och även om du har en miljon på fondkontot och lyckas höja årets avkastning med 5 procent så blir det 50.000. Lika mycket tjänar du på att byta till ett jobb som betalar 4000 kronor mer per månad, med skillnaden att den ökningen finns kvar även nästa år. Och på aktiemarknaden tävlar du med proffs med 30 års erfarenhet, en tävling som liknar att försöka köra bil bättre än ett F1-proffs.

Välj först andel aktier i sparandet, och därmed rätt fondkategori. Risknivån (strategin) är klart mest avgörande för sparandets avkastning, främst hur hög andelen aktier är. När det gäller att hitta den risknivå som passar ditt sparmål och din spartid är det dessutom troligt att du får vettig hjälp av bankens rådgivare. Men tacka sedan nej till deras dyra blandfond och välj en billigare lösning. Eller jämför åtminstone med vad andra fonder i samma kategori kostar innan du tackar ja.

Bestäm om du är en aktiv eller passiv sparare. Om du fram till nu har tyckt att det varit kul att välja placeringar, så kommer du troligen att fortsätta hålla koll på ditt sparande och uppdatera. Då är det rimligt att försöka hitta riktigt duktiga förvaltare som fortsätter lyckas. Men de flesta människor har annat de hellre ägnar sin tid åt och stannar passivt i samma fond, vilket talar för att vara nöjd med billiga indexfonder som tack vare låga kostnader ger ett resultat lite bättre än snittet.

Skilj på argument och skäl, undvik att välja länder och branscher. Smala fonder innebär att pengarna måste placeras just där du bestämt, vilket minskar möjligheten för fondens förvaltare att anpassa innehaven när verkligheten ändras. Dessutom har även proffsen svårt att välja rätt, så sannolikheten är stor att amatörer missuppfattar den information de får eller agerar för sent.